China A to Z | Chai & Chai


Utgivningsår: 2007

Den kinesiska ekonomin har under de senaste hundra åren genomgått några av de mest dramatiska förändringarna i historien. I början av 1900-talet var Kina ett fattigt land som kämpade under en passiv kejsare som tillät utländska makter ha huggsexa om inflytande över viktiga territorium. De kunde ta resurser ut ur landet utan att betala. Denna utveckling uppskattades inte av kommunistpartiet och revolutionären Mao Zedong.

KOMMUNISTREVOLUTIONEN 1949. Kommunisterna tog makten 1949 men det skulle snart visa sig att Mao var en skickligare revolutionär än ledare. Misslyckade reformer gjorde att fler än 40 miljoner kineser svalt ihjäl mellan 1959 och 1962 (Maos mest katastrofala reformpolitik var ”Great Leap Forward”). Sedan kommunistpartiets maktövertagande hade Kina följt den sovjetiska planekonomin. Bönder hade rätt att odla grödor på sin mark men privat markägande förbjöds 1949. Nu på 2010-talet är de flesta bönder för fattiga för att köpa tillbaka sin mark.

KINA EFTER MAO. Mao dog 1976 efter 27 år vid makten. Den högt uppsatte partimedlemmen Deng Xiaoping släpptes från sin husarrest, där en paranoid Mao placerat honom, och valdes 1979 till vice premier. Vid denna tidpunkt levde kineserna fortfarande under det kommunistiska ”Iron risebowl”-systemet som garanterade alla ett (lågbetalt) livslångt arbete och statligt godkända bostäder. Alla var fattiga, konsumtionsvaror var sällan tillgängliga och av tvivelaktig kvalitet, politiska rättigheter var obefintliga och födsel begränsad till ett barn per familj.

DENG XIAPING ÖPPNAR DÖRREN. Deng inledde 1979 reformen ”Open Door Policy” i syfte att skapa ”socialism with Chinese characteristics” – det vill säga tillåtelse till vissa kapitalistiska experiment. Samma år åkte Deng till USA för att etablera politiska relationer med president Jimmy Carter. Snart därefter fick vissa internationella bolag tillåtelse att starta Joint Ventures och den kinesiska materiella livskvaliteten förbättrades snabbt. Det politiska systemet förblev dock kontrollerat av kommunistpartiet (som visserligen tillät kapitalister att ansluta sig till partiet).

”TO GET RICH IS GLORIOUS”. Fram växte en komplex blandning av statsägda bolag, offentligt ägande, utländska direktinvesteringar, joint ventures med utländska bolag och länder samt kollektivt ägande. Deng myntade frasen “to get rich is glorious”. Fler än en miljon privata företag startades och aktie- samt obligationsmarknader öppnades för handel. Kritiker inom partiet menade att utländska influenser skulle korrumpera det kinesiska samhället.  Deng svarade att ”när du öppnar ett fönster, kommer några flugor att komma in”.

TIANANMEN SQUARE SKAKAR OM. Våren 1989 samlades studenter vid Tiananmen Square i Peking för att kräva mer öppenhet från regeringen, ett slut på korruption och mer rättigheter åt kinesiska medborgare. Fler än en miljon kinesiska medborgare anslöt sig. Regeringen pressades av att Sovjetunionens ledare Mikhail Gorbachev skulle komma på besök och med det även världens medier. Premiärminister Li Peng gav ordern till militären att flytta på demonstranterna och i tumultet uppstod skottlossning. Beroende på källa dog hundratals om inte tusentals i kaoset. De ledande studentaktivisterna anklagades för att eskalerat händelserna. Kravet på demokrati har sedan dess minskat.

KOMMUNISTPARTIET. Det kinesiska kommunistpartiets auktoritet står över konstitutionen. 2013 hade kommunistpartiet 80 miljoner medlemmar som kontrollerade landets politiska, sociala och militära intressen. Officiellt är alla medlemmar i kommunistpartiet ateister. Deng, som tidningen Time beskrev som ”The Last Emperor”, ledde Kina från 1979 till sin död 1997 men hade 1989 lämnat över det formella ledarskapet till Jing Zemin som ledde landet till 2002. Hu Jintao utsågs till ledare 2002–2012 och Xi Jinping från 2012 till dags dato [2019]. Både Hu och Xi har haft som mål att minska korruptionen som de menar genomtränger varje nivå av det kinesiska samhället.

MILJARDÄRFABRIK. Kina hade 2012 det tredje högsta antalet miljardärer i världen, efter USA och Ryssland. Året därefter hade Kina fler miljardärer skapade av aktiemarknaden än USA. 2012 var Kinas BNP 11 trillion dollar vilket gör landet till världens näst största ekonomi efter USA. Den växande ekonomin har gjort det möjligt för hundratals miljoner människor att komma in i medelklassen.

KLÄTTRAR PÅ VÄRDETRAPPAN. Kinas nästa utmaning är att övergå från exportbaserad ekonomi grundad i billig arbetskraft till en mer mogen ekonomi som främjar inhemsk konsumtion och innovation. Tillverkning har gradvis skiftats från kläder och leksaker till smarta telefoner och persondatorer. Kina har investerat kraftigt i sina universitet och forskningsparker i hopp om att tända en teknisk revolution på egen mark. Kinesiska företag utvecklar idag grön teknik, från vindkraft till solenergi till batterier för elbilar, egna sociala medier, webbplatser och online-shopping.

Goodreads | Book Depository

Leave a Reply